...har visst börjat blogga. Kan vara värt att kolla in för den som är intresserad. Skön kille. Jag försökte mig påatt lägga till hans blogg i min blogglista här till höger, men det fuckar bara upp sig med nån RSS-feed pryl och grejer. Tack värdelösa blogger, tack. Ni hittar i alla fall hans blogg här.
Annars då? Jo vars... börjar smått komma in i Coop-jobbet igen. Är så satans seg och trött bara. ..uh. Jobbar i helgen så det är bara att tuta & köra!
Den som tycker att det här inlägget är aningen för långt (är nog inte ensam och) kan givetvis bara scrolla ner och lyssna på musiken... och kanske då bli sugen på att läsa texten? ;)
Jag har många gånger fått höra talas om hårdrocksbandet MOGG från Umeå eftersom jag har en grym släkting som var med i bandet, nämligen Jonny Lindkvist. Dom som är lite insatta i hårdrock känner kanske till att Jonny nu för tiden huserar i power metal bandet Nocturnal Rites från Umeå. Både min far och min faster (som är kusiner med Jonnny) har många gånger hävdat att MOGG var väldigt stora när det begav sig. Jag känner bara till Jonny från dels en platta som släpptes under mitten på 90-talet som heter ”Jonny’s Bomb” och självklart Nocturnal Rites, som jag var ett fan av redan innan Jonny tog över mikrofonen kring 2001. Vilka är då dessa MOGG? Det jag har fått höra är att dom var stora i Sverige och att Jonny lämnade bandet strax innan dom stack till Los Angeles för att söka lyckan.
Jag har många gånger försökt finna något om MOGG på internet, utan ens tillstymmelse till stoft (därför har jag varit väldigt skeptisk till att MOGG ska ha varit så "stora"). Tills i förra veckan då jag hittade en grupp på Facebook som startats av Cai Parris Boldén och heter ”Umeå Rock-City” där han försöker samla så mycket som möjligt av Umeås hårdrockshistoria i bilder, biografier, videos mm (detta kommer sedan att samlas på en hemsida som en slags databas). Här(!) ser jag för första gången ”MOGG” nämnas i skrift. Av all info att döma så har Cai själv spelat i många Umeband genom tiderna.
Innan MOGG var Jonny med i ett band som hette Arrows. Arrows deltog, vad jag förstår, i den gamla klassiska tävlingen Rock SM 1979. Rock SM är för oss yngre kanske mest känd som då Europé fick sitt genombrott 1982 då de vann sitt skivkontrakt och ja, resten vet ni… hoppas jag. Såg på Nocturnal Rites hemsida att Jonny är född 1965, vilket borde innebära att han (och säkert resten i bandet) var i 14-års åldern, vilket är mäkta imponerande måste jag säga. Här har ni ett smakprov på hur Arrows lät. Luktar lite Guns N’ Roses va?
Så vilka var då MOGG? Jo, Cai (som hittills är en av två människor som jag har sett uttala sig om bandet) delar in MOGG i fem versioner. Version 1 har jag inte hittat information om. Jag vet därför inte när bandet bildades eller vilka som var med i ursprungsuppsättningen. Version två, verksamma under åren 1983-1985, var samma som ursprungs line up’en men bandet utökades nu med Patrik Andersson på gitarr. Bandet vann ett gäng rockbandstävlingar och fick sedan chansen att turnéra runt i Norrland. Enligt Patrik blev Thomas och Jonny helt galna av detta och skulle till varje pris flytta bandet till Stockholm. ”Själv, ville jag tågluffa" säger Patrik.
Version 3 befann sig i Stockholm under åren 1985-1988, då bestående av medlemmarna Thomas Carfors, Jonny Lindkvist, Jonas Östman och Björn Melander. I Stockholm lyckades MOGG få ett kontrakt och släppte en singel. Thomas har sagt att ”Under den här tiden giggade vi runt och skrev låtar hur mycket som helst, detta var Moggs absolut kreativaste period. Tyvärr, passade inte en enda låt in i konceptet och i efterhand misstänker jag att vi inte hade en susning om hur vi skulle nå ut i det ökentorra hårdrocksklimatet som rådde vid denna tid. Europe fanns och det kanske räckte så”.
Version 4 var verksamma I Stockholm och Los Angeles under åren 1988-1991. Medlemmarna var nu Thomas Carfors, Mats Attaque, Jonas Östman och Jan Eklund. Jonny och Björn lämnade bandet. Cai skriver att ”Moggs egen Jan Eklund lämnade trummorna i Umeå och flögs ner till Stockholm där han hängde på sig en bas, medan Mats Attaque tog över Jonnys mikrofon. Men, innan dess sjöng Thomas Persson en kort period med bandet.” Thomas och Jan har berättat att ”Vi var skitsura på Sverige och hårdrock, världen väntade ju på oss. Vi flyttade in i Fryshusets källare och skrev låtar, vi skulle flytta till Los Angeles. Till slut fann vi oss en annorlunda svensk manager som hjälpte oss att flytta till USA.”
Mogg version 5 var verksamma i Los Angeles under åren 1991-1995. Medlemmarna var då Bo Werner, Mats Attaque, Thomas Carfors samt Jan Eklund. Detta beskrivs av Cai som en mörk och hemlighetsfull period i bandets historia som fortfarande, 15 år senare, bearbetas. Mats Attaque har berättat att ”Jag har egentligen bara ett suddigt minne av att vi spelade in porrfilmsmusik”.
MOGG splittrades 1995. Thomas Broman spelade senare med de svenska banden Great King Rat och Electric Boys. Om jag förstått rätt så lyckades MOGG släppa 2-3 album innan de splittrades och han bl.a.öppna för Tracii Guns band Killing Machine. (Tracii Guns var, för den som inte vet, med och startade Guns N’ Roses när hans band LA Guns slogs ihop med Axl Rose’s Hollywood Rose och blev just Guns N’ Roses). Sandro Herrera Johnston skriver I en artikel att ”They are one of the only Swedish rock n roll bands to survive in Hollywood.” Så det verkar råda lite delade meningar. Men som sagt så finns det inte så mycket info om dom. Jag har inte lyckats höra något som släpptes efter Jonny lämnade bandet, men att döma av det jag har hört med Jonnys medverkan kan jag bara säga, why Jonny, WHY didn’t you go to LA?! Jag tror faktiskt att dom hade kunna bli hur stora som helst med Jonny på sång. Jag är väl kanske fortfarande lite skeptisk till MOGG's "storhet", men jag tycker dom verkar ha varit jävligt bra och hade en enorm potential.
I dag driver Jonas Östman och Mats Attaque en studio på Fryshuset i Stockholm, tillsammans spelar dom också i bandet Beautiful Grey. ”Som ljudtekniker/producent ligger Jonas bakom plattor med bland annat Matti Alfonzetti och med stockholmska hårdrocksbandet Fatal Smile. Dessutom var han mixassistent på Britney Spears Toxic-platta när han jobbade på välkända Murlyn Music.” (VK) Jonas Östman har också spelat trummor med Yngwie Malmsteen, sveriges enda riktiga rockstjärna.
Infon kommer från Cai Parris Boldéns inlägg på Facebookgruppen "Umeå Rock-City", en artikel av Sandro Herrera Johnston som den som är intresserad kan hitta här samt en artikel från Västerbottens Kuriren som återfinns här.
Äntligen hemma! Efter typ tre timmars promenerande (eftersom mitt tunnelbanekort har gått ut och det tryter i kassan) runt söder i -10°. Jag har nämligen spenderat förmiddagen med att dela ut min CV till diverse livsmedelsbutiker i hopp om jobb. Så nu sitter jag här iklädd dubbla tjocktröjor, tända värmeljus och mössa på huvve' och har precis ätit lunch. Det är väl dags att försöka göra nåt vettigt.
Imorgon kommer Mike från Chico! Mike ska spendera en termin i Hultsfred som utbytesstudent och kommer att bo hos oss två nätter innan han åker vidare till Hultan. Han landar i morgon kväll så jag kommer att möta honom på centralen. Sen får jag och Mike göra stan osäker på torsdag eftersom Camilla jobbar under dagen. Sen på kvällen så har Josefina Sanner, som Camilla är manager åt, releasfest för sin nya skiva (hennes andra) "Love Case Scenario". Releasefesten är på ”Underbara Bar” som ligger på Östgötagatan 33 här på söder. Alla som har vägarna förbi är välkomna!
Camilla ringde precis och informerade att hon har fixat middagen som den alfahanne hon är. Her words, not mine. Haha :)
Nu har det varit bloggtorka igen. Vi försöker för tillfället ta oss i kragen och göra skolgrejer, dock utan större framgång. Samtidigt som vi söker en massa jobb, och söker efter jobb att söka. Inget napp än :( Så jag har bokat en flygbiljett till Umeå nästa söndag, den 17e januari eftersom min tjänstledighet tar slut då och jag ska börja jobba på måndagen. Om jag nu inte skulle lyckas landa ett jobb i fjollträsk innan dess och dessutom, i så fall, lyckas få säga upp mig på stående fot från mitt nuvarande jobb. Borde väl egentligen inte vara ett problem eftersom det alltid finns folk som vill jobba. Kan tänka mig att den som vikarierar för mig inte gärna vill bli arbetslös. Men man vet aldrig, det är väl kanske lite mer byråkratiskt än så.
Annars då? Sover värdelöst... lite för mycket stress som ligger och bubblar under ytan kanske. Har fått inflammation i tandköttet på ett ställe i underkäken, har som en bulle på utsidan mellan två tänder, samt en svullen lymfkörtel på samma sida av halsen - so much for flossing! Samt är lite allmänt halvrisig... har försökt komma igång med tränandet så här efter jul & nyårsfrossandet, körde ett benpass tidigare i veckan men just nu så blir det ett litet träningsuppehåll pga. ovan nämnda hälsotillstånd.
Satt och slösurfade här om dagen och hittade denna bild
...tror ni inte att bilden är tagen på våran gata! Haha :) MCn har stått där hur länge som helst. Jag såg tom. den unga grabben som äger BMWn köra iväg från platsen... men då stod hojen inställd mot husväggen istället. Gatan är en liten uppförsbacke och med isen på vägen så är det väldigt många som står och spinner och inte tar sig ut från parkeringen, man hör hur dom spinner utanför nere på gatan. Så situationen ovan var kanske inte allt för oväntad, lite lustigt att det var på våran gata dock :)
Snubblade över en annan rolig grej. Historikern Herman Lindqvist har skrivit en skitrolig artikel publicerad på Aftonbladet. Kulturanalys så det står härliga till. Fick lite flash backs från första tiden i skolan i Hultsfred. Heman skriver att:
" ...Den omvända nationalismen odlas i Sverige. Här uppfattas det som en komplimang om någon säger att man är 'så härligt osvensk'. Motsvarande uttryck vore otänkbart i till exempel USA, Frankrike och Japan. Frankrikes minister för invandring och integration har uppmanat hela nationen att debattera två frågor: Vad är det att vara fransk? Vilka är de franska värderingarna? Ingen svensk minister kan göra så. Det skulle bli en våldsam debatt, men den skulle inte handla om svenska värderingar utan om själva debatten... "
Artikeln är väldigt underhållande då han vrider och vänder på allting. Ni hittar den i sin helhet här.
Jag snubblade över den här artikeln när jag satt och surfade lite nyheter. Lite lustigt att dom grep honom på samma motell som vi bodde på 2 gånger under vårt halvår i USA, båda gångerna vi stannade till i LA på road trip. Lite lustigt faktist, det är ju inte det bästa motellet jag har bott på :) For you information så bodde vi i rummet längst till höger i bild på övervåningen, samt rummet under det på bottenvåningen.
Jaha, nu var det så där länge sedan jag skrev nåt igen. Kan bero på att det känns som att dagarna och veckorna går i ljusets hastighet. Det känns som man kliver upp och käkar frukost, drar i väg till praktiken. Kollar mailen och börjar jobba med lite grejer och vipps så är det lunch. Man kastar i sig lunchen och jobbar någon timme till tills det är dags att gå hem. Man kommer hem och börjar laga mat och när man ätit så ör klockan oftast 19:00. Man går in på facebook för det obligatoriska beroendeframkallande Farmville (där man bygger och sköter en virutell bondgård, egentligen fullständigt löjligt men samtidigt fängslande roligt) och annat för att försöka uppdatera sig om övriga värden. Klockan har sedan slagit 20:00 och då är det oftast något hyffast på TV. Om inte annat så är man i alla fall för seg och trött för att plugga. Vipps så är det helg igen.
Ett axplock av andra spännande händelser som har inträffat på sistone är bl.a. att jag här om dagen nere i tunnelbanan på väg hem från praktiken i Gamla Stan såg två äldre män stå utanför den lilla pressbyrån-butiken. Jag såg inte vad som ledde upp till själva händelsen, det gjorde nog inte den ena gubben heller då han såg helt överumplad ut när den andre gubben i 80-årsåldern och dragväska på hjul som en äkta pensionär plötsligt drar iväg världens spottloska rakt i ansiktet på honom.
Igår åkte vi till Liljeholmen, som endast ligger ett stopp bort med tunnelbanan, som vi pratat om sen vi flyttade hit. Någon stans på Liljeholmen så ska det nämligen finnas en stor ICA-butik, närmare bestämt en kvantum. Vilket inte är så dumt eftersom vi i princip alltid handlar på ”VI-butiken” (tillhör visst Vivo-butikerna som jag inte ens visste fans kvar) nere i tunnelbanan i Hornstull eftersom dom är billigast på det mesta i området, den butiken är av ungefär samma storlek som ICA på Mariehem i Umeå. Det skulle även finnas ett nybyggt köpcentrum. Nåväl, när vi väl kliver av tunnelbanetåget så visar det sig att man kan gå direkt från perrongen in i ICA-butiken – inte illa! Köpcentrumet i övrigt var inte heller så illa. Det kommer dessutom öppna en Willy’s butik där inom kort. Nu tycker jag att jag har skrivit lite väl mycket här, men så får det bli.
